Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk och språkexpert i radioprogrammet Språket i P1, är en av de medverkande.Ylva kommer att spana nyord, prata ordlobbyism och kartlägga vem som egentligen har makten när det gäller vilka nya ord som accepteras eller ej.

Ylva Byrman är språkkonsult och gillar att närstudera detaljer i svenskan och andra språk. Här bloggar hon om språket: om rätt och fel, nytt och gammalt, normer och utmanare. Klassiska råd om språkriktighet varvas med språkspaning, kuriosa och personliga funderingar.

Byrman, G. & Byrman, Y. (2018): In evidence: Linguistic Professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet i Växjö. Ju bättre man bemästrar språket, ju bättre kan man kommunicera och även bestämma hur Ylva Byrman, som är ny språkbloggare på SvD.se. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska. Gäst: Anders Agebjörn, doktorand i svenska som andra språk vid Göteborgs universitet. Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från språket franska. Men vad är det för faktorer som olika språk från varandra? Språkvetare: Ylva Byrman.

Jag är intresserad av hur språk används av olika människor och hur text- och samtalsnormer traderas och förändras. I synnerhet har jag intresserat mig för yrkeslivets texter, till exempel myndighetstexter, och hur dessa texter fungerar idag och kan utvecklas i framtiden. Ylva Byrman blir ny expert i Språket i P1. På tisdag tar hon och Emmy Rasper över programmet från Anna Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson. I sexton år har företrädarna besvarat lyssnarnas frågor och skildrat både svenskans och andra språks utveckling. Ylva Byrman blir ny expert i Språket i P1. På tisdag tar hon och Emmy Rasper över programmet från Anna Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson. I sexton år har företrädarna besvarat lyssnarnas frågor och skildrat både svenskans och andra språks utveckling. Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet.

Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder

Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ämne: Nordiska språk. Jag är intresserad av hur språk används av olika människor och hur text- och samtalsnormer traderas och förändras. I synnerhet har jag intresserat mig för yrkeslivets texter, till exempel myndighetstexter, och hur dessa texter fungerar idag och kan utvecklas i framtiden. Ylva Byrman blir ny expert i Språket i P1. På tisdag tar hon och Emmy Rasper över programmet från Anna Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson. I sexton år har företrädarna besvarat lyssnarnas frågor och skildrat både svenskans och andra språks utveckling.

Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation.
Heteronormative patriarchy

Skicka språkfrågor till spraket@sr.se.

Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Uttrycket heter "tung som bly" men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet?
Brig avanza

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon."

Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Uttrycket heter "tung som bly" men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd.

Västerås sandviken bandy

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ändelsen iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter? Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord? Vilket guldprogram!